Allting började så bra…

Bild för Simon Huldén

 Nämen är det inte skribenten själv…?

HakPa–FCFC 2–1 (0–1)

Mål-Nys hittade tillbaka mellan stolparna. Men inte ens det hjälpte FCFC på den gudsförgätna frimärksstora grusplanen i Åggelby.

Mål: Heikki. Varnin: Bodi, Heikki.
 
Det var en vacker sensommareftermiddag då Tränaren hörde sig för om jag ville ha taxiskjuts till kvällens fotbollsmatch. I Norra Haga händer sådant mera sällan så man tackade naturligtvis ja till erbjudandet (i bästa fall kan ens grannar tro att man har råd att åka taxi till fotismatcher). Exakt på överenskommen tidpunkt anlände en blänkande Lyxvolvo och körde iväg mot Åggelby. Känslan var bra. Och bättre blev den då man redan på parkeringsplatsen råkade se Oli – mannen som utstrålar livsglädje och hopp. På vägen mot fotbollsplanen cyklade en gammal spågumma förbi. Jag såg det som ett tecken från ovan. Väl framme vid fotbollsplanen satt ett gäng glada lagkamrater som ivrigt funderade på hur just de skulle kunna ge allt i den kommande matchen.
När matchen började kapitaliserades den goda magkänslan. Motståndarna var som vanligt på hugget genast i början, men det var inte alls lika farligt som i tidigare matcher. Som vanligt jobbade vi oss in i spelet minut för minut och tand för tand. Detta ledde (också som vanligt) att vi efter en stund började föra spelet. Detta övertag resulterade bland annat i en hörna som Heikki placerade in från närhåll. Ett riktigt målgörarmål. Efter målet blev det bara bättre, vi dominerade totalt. Samtidigt började jomandet i motsståndarlaget vara på en nivå som låg över FCs genomsnitt för de senaste tio säsongerna. De spelade dessutom lite fult och började skuffa oss i ryggarna.
 
Efter några frisparkar blev sedan Beni skuffad innanför straffområdet. Solklar straff och Beni utsåg sig själv som skytt. Beslutet var säkert bra, men tyvärr gick straffen över.
 
Trots detta första tecken på att gräset kanske ändå är grönare på andra sidan staketet så fortsatte vi hålla greppet om spelet. Motsståndarna hade en gubbe igenom men N.Y.S.Ä, som helt klart kan utses till matchens lirare, var säkerheten själv. Inte bara det att han är väldigt snygg och en bra målvakt, han uppmuntrar även utespelarna med glädjerop så fort någon rör bollen! För övrigt så skadade sig Oskar lindrigt i slutet av halvleken. Han kommer nog att dominera allra senast då medelåldern i laget närmar sig 60. Heikki fixade också ett gult kort åt sig. Själv såg jag inte situationen, men motståndarna tyckte det var jätte fult.
 
Der Untergang
Ännu under pausen kändes allting halvbra. Under början av andra halvleken var läget ännu ok. Motsståndarna hade bollen, men de lyckades inte skapa någonting. Istället var det faktiskt vi som lyckades skapa de farliga situationerna. Morris kom tidvis bra igenom och Beni hade några nästan-lägen. I något skede fick Bodi lite oväntat gult kort. Motståndarnas back sade att han hoppas att han inte kommer att vara som Bodi då han sjäv fyller 40. Dream on.
 
Spelet fortsatte i sitt lugna och ganska ofarliga tempo ända tills HaKpa fick en hörna. Jag tyckte att jag höll deras ena back ganska bra, men tydligen räckte det inte till. Han nickade in kvitteringen från en ganska lite vinkel. Jag beklagar.
 
HakPas kvittering gjorde oss inte precis piggare. Måste inflika att det var jätte hett och värme och FC är två saker som tydligen inte går ihop. Lite senare spelade motståndarana snyggt väggspel igenom vårt försvar och punkterade matchen fastän det inte egentligen fanns någon luft kvar i oss. Sen blev det bara att vänta på slutvisslingen. Nu finns det inte så mycket mer att säga... Dåligt underlag, skit domare, otur och dålig boll. Hoppas det blir bättre nästa fredag.