Avslutningen 2012

Bild för Benjamin Laustiola

 

 "Ni är alla ermbarmligt usla", säger Rufus. Simon verkar hålla med. Nicke är den enda som förstått att ta på sig kragskjortan.

Traditioner är till för att brytas. Varför är aningen oklart men det är mindre viktigt. Därför blev det ingen neppis detta år. Direktoratet ansåg att det räckte med fotboll, bastu och allmän yrsel.

Gamla–Nya 3–4 (1–2)

Mål Gamla: Nicke, Beni, Chrisse. Mål Nya: Jocke, Lucas, Miki x 2. Inga varningar eller andra vykort delades ut.

Med dessa viktiga fakta i tankarna anlände så årets krigare till Bollis denna semisoliga septemberdag. 15 anmälda av vilka 12 dök upp till matchstart. Efter otaliga påtryckningar kom även Lucasdovalorasi i en folkkare från 1800-talet. När även Peppe och Heikki anlänt kunde vi spela Gamla-Nya matchen 7 mot 7. Det tog inte många minuter innan Jocke slog hål på Gamlas (inte stadsdelen) nolla med en tåpetning i hörnet förbi undetecknad. Bara några minuter senare slog den spanska tjuren till från närhåll. Efter bara tio minuter stod det 2-0 till de unga-nya. Detta berodde, enligt Talle, på att de Gamla inte hade planerat sina positioner så noga. Sagt och gjort, vi införde ett spelsystem som gick ut på att Chrisse skulle vara i boxen. Nja, boxen var ju ovanligt liten och det är ju inte Chrisse. Så det där gick ihop bara lite sisådär. Men deGamla lyfte sitt spel och bollen gick som på ett snöre ut till högerkanten och därifrån in framför mål till Niklas som satte bollen i tomt mål. 2-1 i paus till deNya.

 Inte en jävla susning om vad här försiggår men eftersom bilden skickats till redaktionen publiceras den.

Pausvilan avbröts av ljudet från en vespa som anlände till plankanten med Morris på sätet. En halvtimme sen, men lika legendarisk ändå. Trots motvind kämpade undertöcknad in bollen mellan eller under Lucas ben, men så tog Miki taktpinnen och rullade in 3-2 målet. Till allas eller ingens förvåning utjämnade sedan Europa med ett skott från liten vinkel. Klockan tickade mot tidens slut och det hela var olidligt spännande. Nervpressen var så påtaglig att den gick att ta på. När klockan redan precis slagit sjuttonhundra slog Miki in vinstmålet bakom bytesMorris, trots att Simon försökte störa, med betoning på försökte. Ett sista sekundens segermål till deNya.

”Ska vi skrika?” frågade någon.

”Vitut”, svarade någon annan.

Misstänker att den svarande parten i dialogen spelade på deGamlas sida. Inga handskakningar, ingenting. En snabb marsch till bytesbänken där ölen väntade.

 VIP-läktaren utanför SS-Arenan. Bara korvmojen saknas.

I saklig och maklig takt förflyttade vi oss sedan till Kisahalli. Efter att ha väntat utanför en god stund blev vi sedan insläppta. Det första som slog oss var doften av Lucars paella. Där stod mannen och svettades i köket. KrigarKen kom släpandes på två backar öl, den andra varastoon inför nästa säsongs nimenhuutomissar.

 Aijaiajai. Leverlåda. 

Den nya kisahallibastun är som bekant fin och rymlig med två omklädningsrum, duschrum och bastun. När det senare på kvällen klarnade för Lucke att det fanns en annan sida som behärskades av mej, Heikki, Janne och Jocke, kunde han inte för sitt liv förstå varför jag och Jocke inte var på finlandssvenskarnas sida. Heikki som skulle klättra i Lahtis tyckte att det var hur kul som helst.

 Yhdet vielä eikä yhtään enempää. Promise! 

Paellan var god, trots att Talle vaktade spaghettin. Under tiden tog Kimi Räikkönen en tolfte plats i Singapura gp:s aika ajot. Morris, Ken och Jocke iakttog.

Ennolin hade förtjänstfullt printat ut all time stats på så många papper att man fick läsa om ett år i taget. Därför lästes dessa länge och väl.

Så var det då dags för prisutdelning. För första gången i FC:s historia delades vinsten i målskytteligan. Oliver och Bodi (båda frånvarande) satte fyra strutar var. En splitterny pokal får de dela på. När mvp omröstningen var räknad och genomförd stod det klart att årets viktigaste spelare var Taul the takoja. I sitt tacktal, som inte retoriskt sett var någon fullträff, kunde han inte förstå det skedda. Talle tyckte att det är konstigt att någon som inte kan spela fotboll blir premierad. Men när han läste namnen på Ingmar Olin bucklan insåg han att det minsann inte var första gången så skedde. Eftersom Robin Backman slutat för flera år sedan blev Äijä utan röst i år. Igen. Tyvärr.

 Exakt här blev allt suddigt. Men det är Taulus Råjha med bucklan där till höger, och någon poligubbe till vänster.

Så var det bara att slå ihjäl en timme eller två, eftersom bastutiden var väl tilltagen. I det här skedet befann sig Heikki redan i Lahtis, Janne försvann till Järvenpää, Rufus till Drumsömetrostationsbygget, Morris till sin lyxkåk i Jollas. Men elva av oss var kvar och nu gick promenaden mot William K cross the street. Talle, som tyngdes ner av tyngden på sitt pris kom några meter efter de andra. EuroChris beställde tio öl eftersom Ennolin tagit ett vitt år. Bord flyttades, glas flyttades, fotbollen slängdes och FC hade satt sig tillrätta i hörnet. Den ständigt närvarande allmänna yrseln tog skruv när Spanjacken och Granisnobben tog sig in på toaletten tillsammans. När de kom ut var toaletten ett plaströr fattigare och barmästaren lite semisur. När Micha en halvtimme senare klarat av att artikulera ut historien hade situationen lugnat sig. Ken fick nog och gick hem. Så även Ennolin och Jocke. Micha, Talle och Chrisse stegade iväg stödda på varandra medan jag och inkomne hbl reportern, supportad av LuC och juniorerna Peppe och Miki fortsatte färden mot centrum i ösregnet.

Där slutar den officiella delen av historien. Den inofficiella förblir inofficiell.

Jag avrundar med lite detaljplock från kvällens begivenheter.

Chrisse tyckte att kaikki pelaa är perseestä och att hela strukturen i idrottsfinland är på stenåldersnivå och behöver förnyas. Varför mannen bara jobbar på Fronter är ju något man kan undra över. Lojalitet mot chefsKenny kanske?

Vikten av årsmötet underströks eftersom förändringarna eventuellt blir större inför framtiden. Nicke lobbade på Simon ett framtida ordförandeskap och Pale förbjöd Morris att sluta med fotboll. Ruisku pojkarna lovade fixa fram flera Ruiskupojkar. Även

Oscar Olins första framträdande på en FC avslutning om ett år, planerades in i minsta detalj. Heikki och Simon rökte i garaget.

På våra hemsidor finns allt material men de intelligensbefriade diskussionerna förs på Facebook.

Vi ses igen fittit snart, alltså nästa år. Inte gärna tidigare om man får önska.

Eder vänliga

B

Kommentarer

Bild för Tom Nyström

Caramba!

Hälsningar från Kina. Hade man som frånvarande fått rösta i MVP omröstningen jag också jag röstat på .... men eftersom man inte får det är det onödigt att vara efterklock.

Innan Mao skjuter upp en raket som radioskugga, vill jag bara konstatera att skribenten B skrivit ett ypperligt referat. Alla och ingen får sig en släng av storskopan, men utan att förolämpa (sådär som TP brukar). Kanske det än blir författare av honom. vsb. Nu knackar det redan på hotellrumsdörren, visste ni förresten att man inte kommer åt fejsbmasdkjhgjncsdn...dscnhdfdccvn..aargh. 

Tystnad.

 

Bild för Tommy Pohjola

Toalettepisoden är inte av denna värld. Kom Lucce verkligen undan med en futtig 25 euros räkning? Det var ju ändå en plaststång från skojaren Ohlsons affär. Å andra sidan är jag inte heller förundrad över komaplexit som somliga hade hunnit med under min frånvaro. Farlig den där Paellan! 

Ja, och gratulis till Taulus Råjha. När man bläddrar bakåt i arkivet med matchreferat ser man snabbt att Talle förevigats på bild i nästan samtliga noveller den här säsongen. Det finns alltså ett samband mellan bucklan, komafyllan och ögonvittnesskildringarna. Ljuvligt.