Poäng i sista sekunden

Bild för Paul Olin

Porvoon-Riku tulee tyytyväisenä vaihtoon. Tässä vaiheessa näytti vielä siltä, että nekkuunkin voi tulla. Ote oli kuitenkin siirtymässä Äffceelle. Ja lopulta Saksa voitti.

FCFC – PoHu/Shrimps 1-1 (0-1)

Mål: Janne, varning: Bodi

Det blev premiär på många fronter i höstens första match (eller kan man kalla 30 juli höst?): höstpremiär, tredje generationens FC:are gjorde entré i Oscar Olins skpenad och Janne Mäki gjorde sitt första mål i FC-dressen sin nionde säsong till ära!

Och allt detta fick undertöcknad se hela matchen från ringside enär jag skamligt led mitt straff efter de brutala våldshandlingarna under vårens sista match med påföljande blodrött kort på posten. Men det var fin underhållning jag fick se på Bollis konstgräs denna regniga julikväll!

Första halvlek satt ännu semestersandalerna kvar på FCarnas fötter och PoHu förde matchen, de var vassare, de var snabbare och de var hårdare i närkamperna. Vinlådor och grillkorvar i bagaget eller bara matchfrånvaro, men vi passade uselt och var mjuka i närkontakten med motståndarna. Vi fick inte iväg ett skott mot mål i första ronden, vilket var synd med tanke på att tungviktaren i motståndarmålet säkert kunde ha släppt in en balja om vi fått iväg en sådan.

Yrsel vid FC:s mål. Under ytterst korta stunder märktes det att laget kom till match direkt från playan.

Däremot hade PoHu ett och annat farligt läge och flera farliga fasta situationer. Den första var en frispark som turligt nog gick i stolpen eftersom den totalt felplacerade Morris aldrig hade tagit den. Annars bättrade Morris på hela tiden och tog flera viktiga räddningar medan matchen led och spelade sist och slutligen en av sina bästa matcher mellan stolparna. Tyvärr hade vi inte lika mycket tur på en hörna, som PoHu ganska lätt efter vårt försvarssjabbel satte in. 0-1 fick dock inte ännu någon fyr i våra feta arslen, fast vi kämpade på. Mittförsvaret med Heikki och Janne trixades bort gång på gång, Janne låg för högt i banan och Heikki blev för ensam. Flera gånger spelades bollen också över Nicke, som verkade felplacerad ett antal gånger. Som tur lyckade inte PoHu punktera matchen trots ett antal bra anfall.

I mellanakt lade Beni som vanligt fram några kloka strategier och antingen dessa eller bara lite jävlaranamma eller kanske en kombination av dessa gjorde att ett pånyttfött FC gjorde entré till andra halvan. Nu förde vi spelet och PoHu verkade ha förbrukat sitt spring. De spelade hela andra halvan med fem försvarare och uppåt blev det bara några kontringar när vi tryckte på.

Heikki var den som med sin furioso satte igång vår maskin, han fanns lite överallt och hans attityd var hundra. Detta drog med hela laget. Gästande Jara och Nappe jobbade föredömligt och passningarna började gå rätt. Bröderna Larsson radade upp några läckra lägen, men bollen hittade inte ännu nätmaskorna. Simon lade en perfekt stickare, en smörpassning, och det var redan väldigt nära. Efter det spelade han sin bästa halvlek på länge och hade bland annat en rökare strax över. Beni hade också läge, men också det gick över med några centimeter och den runde mellan stolparna blev fortfarande oprövad på skott.

Olin Olin Olin. Yngst, mellan och äldst. Alla tre får klart godkänt.

Regnet bekom oss inte och vi strätade på men ingenting blev fullbordat, det var aningen svårt och segt trots att alla spelade föredömligt, Tommy jobbade över enorma ytor, Peppe var som vanligt en kämpe av gigantiska mått och även Europa-Chrisse spelade snyggt med tanke på att han hela tiden drogs tillbaka av sin skada. En som får nästan fulla poäng är Oscar Olin, 17 år, som gjorde en mycket värdig insats i sin första match med gubbarna. Några små missar, men gradvis bättrade han på och i andra halvlek spelade han som moderna ytterbackar skall: inte bara neråt utan mycket uppåt också, tillsammans med mittfältet och med flera fina ryck upp längs med kanten som skapade farligheter. Det orkar inte vi pansjare med mera. Hoppas det blir många säsonger med de rödsvarta, kära brorson!

När det småningom såg ut som att nu blir det nog ingen poäng i alla fall, så smällde det. Och på vilket sätt!

Jag hade just sprungit upp på berget bakom motståndarmålet för att hämta bollen efter Peppes volleyrökare när jag från bästa plats uppe i trädet fick se hur lillbrorsan (efter många fina stigningar på vänsterkant) fick iväg ett vackert inlägg in i boxen, där ingen mindre än Janne Mäki bland många andra fanns och klippte till med sitt nätta, skalliga päron och bollen gick enligt skolboken ner mot marken och studsade förbi den förvånade målvakten. Det var en mycket glad mittback, som tog emot lagets hyllningar. Och välförtjänt: ett snyggt mål efter nio års harvande med FC och ett mycket VIKTIGT mål. Genast efter det visslade rättskiparen av matchen – utan att PoHu ens fick sparka igång igen efter målet! Detta säger en del om hans labila insats.

Dream Team klarade oavgjort i "höstens" första match. FCFC parkerar snyggt i mellanskiktet av tabellen i division 6.

Men FC:s insats var allt annat än labil. Fin kämpis, tack för underhållingen. I nästa fittigt viktiga match tar vi tre poäng, eiks jeh!? 9 augusti på Hertonäs stenåker.

- Ihågkommet och nedtecknat av Taul the Takoja