Spelboken 2015

 GM Polin säger som det är. Football is fun! ”Nu ska ni pojkar leva upp till det.”

En historisk FC-säsong sparkar igång. Vi firade 30 år ifjol och den vattendelaren gjorde att vissa valde att lägga lädren i naftalin. Hålen efter Morris  F och GM Benjamin L är omöjliga att fylla, men FC stretar på likväl.
Vårt fjärde årtionde inleder vi i division sju, men schacket på det gröna fältet torde inte skilja sig så mycket mellan sexan och sjuan.

Vi välkomnar några helt nya med oss i år: Kasimir J, Janne G och Thomppi B (fastän både Janne och Thomppi lirat med oss på frilansbasis tidigare) och några återvändare: Joey von W och Jon J.

Annars är manskapet den gamla välbekanta cocktailen av ungt (nåja, två stycken), semiungt och raggiga gamla terriers.

Nytt för i år är att Tommy iklär sig kaptensbindeln som den fjärde någonsin i föreningens historia och att GM-skapet, som aldrig innehafts av någon annan än Big B tidigare, i år sätts på de spädaste axlarna i klubben. De axlar som sitter på min 59 kg tunga lekamen.

Ansvaret tynger.

Således.

Inget revolutionerande, men jag tänkte att vi kunde pröva med några grejer som vi inte praktiserat på ett antal år.

Vi spelar 4-4-2 eller alternativt 4-3-1-2, alltså med en släpande anfallare. Beror lite på vad vi har för manskap på plats till matcherna. En del killar får finna sig i att de testas på nya  positioner i år. Livet är föränderligt.

Vi skall försöka med att ha en hög, aggressiv press i år. Det betyder att de som spelar som anfallare och mittfältare skall jaga, slita och vinna boll högt i banan. Jag vet att det här är energikrävande och att vi inte är världens yngsta lag och att vi inte alltid har så många avbytare, men så här börjar vi i varje fall. Det betyder ju inte heller att alla gör detta på samma gång. Vi måste vara smarta och hela tiden ha koll på vad kaverina gör på plan. Visst finns här risk för farliga kontringar från motståndarhåll, men lyckas vi med vårt slit så har vi satt in ett par strutar efter en kvart och punkterat matchen före paus. Sedan kan vi ju parkera bussen om det känns så. Om någon vill kolla på hur de stora pojkarna gör , så spelar Atletico Madrid och Dortmund på detta vis.

En annan modernitet vi prövar med är att ytterbackarna får stiga mycket och delta i anfallen med inlägg och dylikt. Det betyder att jag sätter ganska snabba jappar på dessa paikkor. Det betyder också att linkarna måste säkra posterna när backarna sticker annars finns det ju ingen kvar på vår planhalva om alla skall jaga uppe i banan och rycka längs med flankerna. Också här måste vi vara smarta.

Över huvud taget skall vi testa med mera inlägg i år. Bredda och anfalla längs med kanterna. Inte bara tjonga iväg bollen och hoppas på det bästa. Tidigare år har vi varit farliga på inlägg och fasta situationer, men det var en tid sedan.
Fasta situationer säger jag inte något om, det är sådant man blir bra på om man tränar. Men det gör vi ju inte. Vi får snacka om dem innan matcherna och klura ut tillsammans hur vi agerar när vi har frispark och hörna eller när motståndaren har dito.

Visavi hur vi bygger upp spelet, så kan vi testa mera på att Ruffe öppnar längs med kanterna via backarna och inte sparkar iväg bollen på motståndarnas planhalva så mycket. Men det kräver att vi gör oss spelbara. Spelet utan boll kan var och en fundera själva på. Vi är ett rätt stillastående lag av hävd. Och inte så bra på att vinna luftdueller.

Självmordstaktik tänker säkert en och annan. En strategi för ett nytt årtionde, säger jag. Friskt vågat, hälften vunnet.

Och skiter det sig kapitalt i första matchen, så spelas den rätt nära Vandagränsen. GM i tjära och fjädrar över kommungränsen bara i så fall!

Och sedan det där med humöret. Kanske det allra svåraste, särskilt för klanen Olin med undertecknad i spetsen. Men försöka duger. Respekt för motståndarna, domarna och de egna likaså. Football is fun.

Vi ses vid det gröna fältet. Let´s kick ass!

- GM Taul ”Talle” O